Nu visar det sig att han är skild sedan nästan ett år tillbaks. Och han vill verkligen dejta mig. Han vill till och med bjuda ut mig.

Jag tänkte hålla honom på sträckbänken ett tag, sedan får vi se. Jag behöver lättillgänglig sex. Men jag vill inte paja alla dom andra för hans skull.

Vi får se vart det tar vägen med Bill innan jag trampar över gränsen. Men flörta och dejta kan jag ju göra.

Jag vill kunna prata om honom, berätta om honom. Visa att han är min. Och det är han ju faktiskt inte. Det får helt enkelt vara lite självdisciplin där. Keep away.

Jag får leka med dom andra och skaffa nya bedmates. Även om jag rent krasst faktiskt inte har någon sängkompis just nu. Det finns ju några villiga, typ Kollegan, Tatueraren och någon till. Men ingen som jag har att bara ringa hem längre när jag avslutat med 2meter och mrniceguy.

Bill och Bull, vad det bli av det där får vi se.

Antagligen är det väl så det varit nästan jämt.

Och dom som jag tramsar med nu är ju egentligen inte i min liga. Det kan inte hålla så länge till. Tatuerarna liksom. I stort sett alla i stan som är singel. Och jag är inte alls den typiska hangarounden i en studio.

It all comes back to Lejonguy. På grund av honom hamnar jag i massa miljöer som jag inte skulle hitta till på egen hand. Eller kanske inte.

Tatueraren har cirklat kring mig innan jag kände Lejonguy. Bull fick jag en connection med från första gången då när han tatuerade mig, och vi hade ingen annan som band ihop oss då. Och Bill, njae, vi har nog mest hittat varandra via Bull och uteliv. vackertatueraren honom har jag känt sedan jag var barn. Hmm.

Och det är ju inte så att jag umgås på eget bevåg med dom. Även om det kanske är på väg åt det hållet. Bill och Bull. Jag tror det kommer att bli mer av dom.

Dom gör mig så glad.

Och även om jag höll lite koll på honom och ju inte var själaglad över tjejen så höll jag masken och han slappnade av till slut.

Jag fick dock inte riktigt samma strålande uppmärksamhet. Det störde mig. Och jag kan ju inte blunda för att jag vet att han därför kommer gnaga och skava. Jag kommer inte vara riktigt nöjd förrän han äter ur handen på mig.

Det blev i alla fall ett spännande avslut. Bull, den andra av dom två, gav mig en smällpuss på munnen när jag sa hejdå. Varpå Bill blev sne på honom. DET var INTE okej av Bull enligt honom. Jag var inte fri mark för hans bästa kompis.

Och jag såg att han menade det, att han blev irriterad på riktigt.

Vilket i sig blir knäppt av flera skäl. Jag har känt Bull mkt längre. Vi har en speciell connection som lyser igenom. Och Bill själv hade det mesta av sin uppmärksamhet den kvällen på en annan tjej. Han och jag har ju faktiskt inte gjort ngt heller. Alltså gäller inte paxningen ens bästa kompisar emellan.

Det är inte bara jag som skapat ngt band mellan oss de här dagarna vi inte ens setts. Bill har också det, även om ngn annan just nu är i förgrunden. Han åker till Spanien ett par veckor, så jag lär inte se honom på ett tag igen. Kanske lika bra.

Men över är det inte. Fast nu känner jag att balansen är tillbaka till min fördel konstigt nog. Jag var strålande och cool.

Dessutom landade jag och Bull faktiskt en del outtalat via sms efter det där. Att vi har en speciell kontakt mellan oss och så himla mkt värme och att jag hoppas vi blir vänner på riktigt för det känns som om vi är på väg dit. Han och jag bygger en egen relation pö om pö. Och han var väldigt rak tillbaka om den där connection som finns och som han ibland förväxlar med flört och sexualitet men som han vill vara rädd om.

Vi gillar varandra och vill höras och ses. Samtidigt som det ibland är svårt att veta vad det innebär. Han är ju snygg faktiskt. Vi håller på att bli vänner och skapar tätare band hela tiden samtidigt som jag flirtar med hans bästa kompis.

Dessutom två latinos. Det kan bli humor det här.

Mr2meter har jag valt avstånd till. Jag börjar vilja prata om honom. Synas med honom och sådant. Inte bra. Nu gjorde jag det enkelt för mig och bad honom hålla sig undan. Men jag tror han kommer att ha svårt med det. Oj, vad han kommer att brottas med sig själv.

Bill har jag inte ens sett eftersom han är ute och far i världen och ingen annan har hört av sig så just nu är det lite tunt om lovers.

Träna tre dagar i veckan. Hålla mina kcal i schack. Inte gå ner för fort så jag får slappa påstuttar. Då är jag hellre tjock.

Ännu är jag på rätt spår. Skapar nya vanor. Räknar veckor mer än kilon.

Fast han såg lite förvirrad ut. Handfallen. Det har jag aldrig sett honom som förut.

Jag hade en konstig känsla i magen efteråt.

Jag tror att jag är målmedveten på samma sätt som jag var när jag slutade röka, eller vann det största på jobbet. Det finns inget annat alternativ än att lyckas.

Träning och räkning av kcalorier. Det finns ju inga genvägar. Just Do It. En dag i taget. En vecka i taget.

Jag ska bli snygg i jeans igen. Det var många år sedan jag använde vanliga jeans.

Egentligen är väl det där passerat utan att det då blev något men nu verkar något ha vaknat igen.

Dansade tryckare med Pantern på krogen här om dagen. Helt osannolikt. Jag har inte dansat tryckare på tio år tror jag. Och det var dessutom han som bjöd upp, i ett sammanhang som inte var gjort för att dansa. Han fick en puss på kinden och ett löfte att jag skulle ringa i veckan för en fika.

Jag gillar honom och vi kan prata hur länge som helst. Innan jag kände honom såg jag bara ligga så fort han rörde sig. Han jobbade extra på vattenhålet som bartender och är snygg. Men nu när vi ses vet jag inte. Jag älskar att flörta med honom, men det är något som spärrar i mig när det kommer till kropp.

Well. Träffas vill jag ju i alla fall. Jag behöver inte bestämma mer.

Kanske är det så Mildred är med mig. Något som drar och attraherar mentalt, men kanske inte så kroppsligt? Han skulle höra av sig ngt i veckan i alla fall. Vi får väl se om han gör det. Litar inte ett dugg på det. Trots att det är han som dragit i tråden igen.

Skulle inte jag skaffa nytt nu. Fast dejta är ju inte min starka sida så det är väl bra om jag övar lite.

Jag ska skaffa ett nytt stall. De gamla jaktmarkerna har nog gjort sitt. Jag vet att det luktar skunk att säga så, men inte desto mindre sant.

Jag har ju egentligen redan avslutat allt gamla och inte skaffat nya. Mr2meter är den som jag kommer att sakna.

Men i så fall behöver jag också nya sammanhang. För i de sammanhang jag finns har jag redan scannat av eller flörtat med alla som jag kan tänka mig. Det är verkligen så.

Bill, Långben, Mildred och andra lär väl få sticka fram huvudet om de vill. Men just nu är det lugnt på den fronten.