Partystarter
Det är lite tråkigare när han inte är hemma – fikastunderna blir lite gråare och den lediga eftermiddagen lite mindre intressant.
I de flesta sammanhang dyker han upp på egen hand när det passar honom, ofta ganska mycket senare än alla andra. Och det är alltid som att festen inte börjar ordentligt förrän han kommit. (Eller middagen, eller spelkvällen eller ditt eller datt.)
Otaliga är dom som frågar efter honom: Skulle inte han komma? När dyker han upp? Var är han?
Herregud – ni är ju värre än mig!
(Åt andra sidan har han ju ofta redan ringt eller smsat mig flera gånger under tiden för att uppdatera sin status.)
Inte så stora hål i soffan den här gången, det är till och med ganska skönt. Men det äääär inte lika roligt utan honom.
Små undringar
Varför älskar dom mig? Tjock och småful – ganska tråkig. Jag snarkar högt när jag sover, skrattar åt mina egna skämt, har sällan välrakade ben och aldrig vaxad bikinilinje. Dålig på att ställa in mig, att anpassa mig. Fnittrar sällan på rätt ställen men skrattar generande högt. Målar mig slarvigt och undviker högklackade skor eftersom jag gillar att gå och inte gillar värk i mina fötter. Älskar inte att skeda och vill sova under mitt eget täcke. Har sex när jag är kåt, ställer aldrig upp av snällhet, avbryter om känslan försvinner.
Mäns kärlek till mig är beviset på att dom inte är så schauvinistiska eller rädda som många tror, och att de är lika galna som kvinnor när det kommer till kärlek.
För vem gör då alla kvinnor allt det där som dom gör?
