Fejka för framtiden?
Jag är vuxen och jag behöver verkligen ett aktivt och regelbundet sexliv.
Jag får inte det av den vackra, jag vill inte vara ihop och jag finner tydligen inget nöje längre i onenights-krogenragg.
Jag måste helt enkelt se till att bygga kk-relationer igen.
Men det funkar inte om jag ska vara så jäkla lat och låta allt rinna ut i sanden, för att jag tappar flörtintresset efter två mail eller tre sms.
Men hur fasen fejkar man intresse emellan, bara för att behålla tillgången? Jag är dålig på att fejka överlag. Jag går på känsla eller inte.
Ligga lite
Fullmåne och utekväll – och ändå total torka. Jag behöver mer. Ett par tillgängliga älskare.
Jag har ju egentligen fler bra män omkring mig än de flesta, lillvackra och den braiga. Mina partners in crime – fast inte så mycket crime.
Men jag vill ha något annat, som grönöga fast utan allt bööös. Varför ska det vara så svårt – vad ska en tjej egentligen behöva göra för att ligga lite?
KK?
Jo, jag har analyserat för mycket, tänkt för mycket, hållit igen för mycket. Tagit ansvar för sen och sen och den och den.
Det var väl bra tänkt men blir ju fel ändå. Jag vill visst vara rädd om oss, men jag kan ju inte bygga hela vår relation på självkontroll i en nivå som jag normalt inte tycker är önskvärt.
Jag gillar sex, tycker sällan det är någon big deal. Han likaså, vad fasen ska vi gå och bygga upp det till något så stort för då? Är det inte enklare att bara ligga när andan faller på.
Nu finns det istället hela tiden, retar, petar, styr och ställer - dolt under alltihop. Vi blir som tigrar i bur, rastlöst.
Jag tänker inte göra något extra för att föra oss i säng, men jag tänker inte heller göra något för att låta bli.
Om något sker så får det väl ske helt enkelt – för jag kan inte lura mig längre, sex är skrivet över hela vår relation även om vi inte knullar. Det är ju ingen skillnad mot andra guys som funnits så där i mitt liv.
Det är aldrig enkelt.
A nice spot
Så mycket kåthet som byggts upp i kroppen och så en dejt med grönöga, han åt upp mig tills jag spann som en katt. Han får stanna ett tag.
Hans händer tar i mig på rätt sätt, kan stryka över min kropp utan att det kittlas. Kan växla mellan att möta min blick med glittrande skrattande ögon för att nästa stund vara simmigt kåta och sedan skrattande tillbaks igen.
Han kan knulla min mun med sin tunga och suga på mina bröst på det där galet sköna sättet. Våra kroppar och vår takt passar ihop, formar sig fint och det blir aldrig de där konstiga bytena och avbrotten. Vi kan komma samtidigt och sedan röra varandra dröjsamt och njutningsfullt tills det är dags att bli kåt igen.
Men jag har inget att säga honom. Jag vill bara knulla och le och gå därifrån med skönt loj kropp. Ringa lillvackra på vägen och prata tills jag kommit hem, krypit ner i min säng och fortsätta tills vi somnar ifrån samtalet.
Jag har fri tillgång till det där just nu. Det är fint.
Männen
Högoddsarn lär förbli en fantasi, ett märkligt sammanträffande men det var roligt.
Med grönöga är korten lagda på bordet och han säger sig finnas tillgänglig på mina premisser, vi får se hur det är med det. Jag tvivlar på uthålligheten i det men är väl glad så länge de varar. Jag gillar hans ögon fästa i mina och händerna på min kropp.
Exstrulet ska jag ha. Jag vill, vill, vill. Ingen ska få veta. Jag går ju igång bara av att se honom, han ser så sjukt brutal ut. Nu ska han släppa till också, vilket jag tror är lugnt så fort han förstår att jag bara vill leka i smyg.
Lillvackra. Well. Han fungerar väl på många sätt som mannen i mitt liv: den snygga killkompisen som det finns något under ytan med och väl egentligen inte är säker på vart man ska hamna jämt, samtidigt är han ju bögkompisen som nästan är min bästa girlfriend.
Det är med honom jag pratar om allt det andra innan jag somnar. Det är med honom jag sitter i soffan och glor på film eller är på krogen o spanar på killar. Det är med lillvackra jag funderar på bästa läppstiftet eller testar av vilka kläder som funkar bäst. Men det är också vi som ibland slirar iväg på aldeles för intimt sexprat eller blir lite för sensuellt fysiska med varandra.
Vi är mest nära o fysiska när vi är trygga med att inget kommer hända, när massor av andra är med, när vi är nyktra, när någon dejtar en annan, när han har sina gaydagar, eller vi vet att var och en måste hem till sitt. När vi är ensamma och onyktra är det fysiska avståndet stort.
Fasen vad jag håller på – och fasen vad jag gillar det.
Bunden
Han har inte frågat något om en framtid och jag har inte lovat något. Vi har precis börjat träffas. Han kan inte veta än om jag är personen som han vill umgås med om en vecka eller några månader.
Så varför får jag dåligt samvete?
För att jag vet att det spelar ingen roll ens om jag blir kär, jag kommer ändå inte vilja tvåsamheten. Jag vill inte drömma om gemensamma semestrar eller känna mig manad att stämma av mina planer en fredagskväll. Jag vill inte känna den där strängen i ryggen som säger att det nog är dags att skicka ett sms eller höra av sig.
Jag får lätt ångest bara av insikten att jag måste prata om det med honom. Jag vill inte prata, jag vill leka och tramsa. Knulla och skratta. Flörta och dansa.
Jag vill inte vara bunden ens med spindelvävstunna trådar. Fan.
Var finns de okej männen som bara vill ha sex?
Att vara solitär, inte tillhöra någon och samtidigt få ha tvåsam närhet. Band och frihet på samma gång.
På något sätt har vi lyckats skapa det. Mer än vänskap.
Den andra finns där och ger bekräftelse och flört, brus och edge. Och samtidigt soffmys och smågnabb. Det bästa med flörten och det bästa med tvåsamheten.
Men inget av det andra som förminskar och kräver. Som gör att man anpassar, låter bli att stråla på alla sätt man kan och begränsar rörelsemönstret. Jag gör det ju varje gång som jag ska ”stå för någon annan”. Blir mindre, hårdare, gråare, tyngre.
Är det för att vi låter bli sex med varandra som vi klarar det? Det skulle absolut kunna hända igen, förr eller senare ”slinter” vi. Men det är inte sex som håller oss samman. Och nakna kroppar är inte tillräckligt viktigt för att riskera det vi har.
Det jag saknar nu är ett par regelbunda älskare. Sådana som jag kan ringa när andan faller på eller gå hem till efter en kul utekväll med andra.
Ingen av dom jag mött den senaste tiden har jag orkat lägga ner tillräcklig energi på för att hålla tillgängliga och varma någon längre tid. Det måste finnas något mer där än okej sex för att orka svara på intetsägande sms och märkliga telefonsamtal.
Vart finns de hyfsat snygga männen som man kan stå ut med ett tag och föra någon slags konversation med, men som bara vill knulla? Som inte kräver smicker och glittrande ögon där emellan?
Kroppen behöver ju sitt
Äntligen på rätt ställe, där min kropp blev glad av fler som den skymtade. Flörtiga blickar och snygga tatueringar vart man än såg.
Spelet, jag gillar det ju. Ett ögonkast, ett snyggt närmande, backa lite, flera blickar. En var särskilt duktig på det, så honom fick det bli.
Jag hade glömt hur enkelt och skönt det kan vara att knulla med någon som man uppriktigt skiter i. Som det inte spelar någon roll om han har det lika skönt, eller som inte spelar den minsta roll om man träffar igen.
Som man tar det man vill ha med och sedan går ifrån.
Just därför vill dom alltid mer. Hetsigt på. Honom kommer jag hålla lagom varm, så han finns kvar ett tag, men inte för mycket.
det är skillnad på kk och kk
Pustar ut – det verkar lugnt igen.
Kom i håg: knulla inte med goda vänner!
Jag vill vara rädd om honom, inte knasa sönder. Mitt sexliv kan jag sköta på andra håll, det är skillnad på KK och KK liksom.
Och någon gång måste man ju sluta lockas av det där som man inte är beredd att ta konsekvenserna av.
Jag trodde att jag blivit klokare – kanske har jag det? Även om jag behövde bli påmind först.
