Ps Ds
Och jag kommer att sakna honom gränslöst mycket i sommar då vi inte ses under långa tider vårt skratt och tiden i soffan och servetriserna i cofféshopsen som brukar möta oss med igenkännande blickar eller han som går ner ett steg på trappen vid sin restaurang och byter några ord när vi strosar förbi alla dessa människor som jobbar och bor i centrum och som är vana att se oss som knoll och tott och där kommer jag att sitta på en uteservering under sjunkande sol utan att han sitter där och alla eftermiddagar i parken med brännboll och chips och alla dessa frågor om vart han är och när han kommer tillbaks och hur han kan lämna så länge i taget och jo jag vet ju att vi kommer chatta och maila och prata i telefon och säkert komma till stadiet då vi faktiskt öppet säger att vi saknar varandra fast vi aldrig sagt det förut och då jag för första gången kommer bli irriterad om han efter flera veckor på annan ort först tar sig till henne och inte till mig fast han självklart borde ta sig till henne först och trots allt är jag glad över att han öppet och lite i förbifarten gick igenom hela sin sommarkalender med mig så jag vet vilka dagar han mellanlandar och finns här i min närhet och jag vet att han blev generad som ett barn när hon kommenterade att han efter en vecka med henne gick direkt från tåget för att träffa mig och att han längtat och trots att jag vet allt det där så tappar jag ju konceptet när han inte ger mig allt varje stund och hur sjutton ska det bli med all den här tiden då han är hundra mil bort och jag kommer att leva glada livet och samtidigt längta ihjäl mig.
